Mjölkproteinallergi eller laktosintolerans: vad är skillnaden?

Vad är skillnaden mellan en matallergi och en matintolerans?

Matallergier

En matallergi är en reaktion från immunsystemet som utlöses kort efter att man har ätit en viss mat. En störning i immunsystemet orsakar en försvarsreaktion mot ämnen som verkar ofarliga men som felaktigt uppfattas som inkräktare. Dessa inkräktare är oftast proteiner som förekommer naturligt i livsmedel. Det kan handla om proteiner i ägg, jordnötter eller mjölk, till exempel vid en Co-Mjölk-ProteinAllergi (CMPA).

Getmjölk innehåller också proteiner som kan orsaka allergier. De viktigaste proteinerna bakom CMPA liknar för övrigt i hög grad de som finns i getmjölk. Följaktligen är över 90 % av barnen med CMPA även allergiska mot proteinerna i getmjölk1. Detta kallas korsreaktivitet.

Vid mjölkproteinallergi uppträder i de flesta fall andningssymtom (rinnande näsa, väsande andning) eller hudbesvär (utslag).

Matintolerans

En matintolerans beror i allmänhet på en enzymbrist. De enzymer som finns i vår kropp bryter ner näringsämnena i den mat vi äter (proteiner, fetter, kolhydrater). Om det finns en brist kan kroppen ha svårt att smälta ett visst näringsämne, och matsmältningsbesvär (såsom magsmärtor och diarré) kan uppträda någonstans mellan 30 minuter och några timmar efter att maten intagits.

Mer specifikt är laktosintolerans kopplad till en brist på ett enzym som kallas laktas, vilket bryter ner det huvudsakliga sockret i mjölk – laktos. Denna brist leder till obehagliga matsmältningssymtom, såsom uppblåsthet.

Vid laktosintolerans bryts den intagna laktosen inte ned av laktas och hamnar helt intakt i tjocktarmen, där den fermenteras av tarmfloran. Denna fermentering ger upphov till tarmgaser, vilket i sin tur orsakar obehagliga symtom (uppblåsthet, gaser och/eller diarré m.m.).

Hur vet jag om jag är allergisk mot mjölkproteiner eller har laktosintolerans?

I båda fallen är det viktigt att du får en definitiv diagnos av en läkare för att:

• Undvika att utesluta mejeriprodukter utan medicinsk anledning.
• Lära dig att hantera din kost på rätt sätt och fullt ut förstå vilka livsmedel du bör undvika.

Att diagnostisera en mjölkproteinallergi

En mjölkproteinallergi måste diagnostiseras av en specialist i allergologi. Diagnosen innebär att läkaren ställer en rad frågor, genomför en grundlig klinisk undersökning och kartlägger dina matvanor. Därefter följer hudtester och eventuellt ett blodprov.

Diagnos av mjölkproteinallergi ställd av en specialistläkare inom allergologi

Att diagnostisera laktosintolerans

Att diagnostisera laktosintolerans sker under läkarövervakning med hjälp av ett laktostoleranstest. Testet utförs på fastande mage och går ut på att mäta mängden utandat väte (vilket återspeglar mängden tarmgaser som bildas till följd av jäsningen av laktos).

Kan jag fortsätta att äta mejeriprodukter om jag är laktosintolerant eller har en mjölkproteinallergi?

Vid en mjölkproteinallergi (CMPA) kan till och med en mycket liten mängd mjölkprotein utlösa en reaktion. En strikt kost som syftar till att utesluta alla livsmedel som kan innehålla mjölkproteiner är därför nödvändig.

Detta gäller direkt för komjölk och mejeriprodukter som härrör från komjölk, liksom alla andra livsmedel där mjölkproteiner anges i ingrediensförteckningen. Det är därför oerhört viktigt för personer med CMPA att noggrant läsa etiketterna på de livsmedel de konsumerar.

Personer som lider av CMPA måste noggrant läsa etiketterna på de livsmedel de äter.

Dessutom får personer som är allergiska mot komjölksproteiner inte ersätta komjölk med get- eller fårmjölk utan läkares råd, eftersom ”korsreaktivitet” kan uppstå.

Vissa livsmedelsallergier försvinner dock av sig själva med stigande ålder. Detta gäller för de flesta allergier mot mjölk, ägg och fisk. Följaktligen försvinner allergier mot komjölksproteiner hos de flesta småbarn när de fyller tre år. Mejeriprodukter kan då gradvis återinföras under läkarkontroll.

Vid laktosintolerans är en strikt diet som helt utesluter mejeriprodukter inte nödvändig, och det finns flera skäl till detta:

• Å ena sidan finns det, bortsett från de obehagliga mag- och tarmsymtomen, inga kända negativa långsiktiga hälsoeffekter till följd av laktosintolerans.
• Å andra sidan visade dock en studie utförd på personer med laktasbrist (det enzym som bryter ner laktos) att intag av upp till 7 g laktos vid ett och samma tillfälle kunde tolereras utan att några ytterligare matsmältningsbesvär uppstod, jämfört med intag av särskild ”laktosfri” mjölk.
• Slutligen bör det noteras att många mejeriprodukter knappt innehåller någon laktos alls, vilket är fallet med lagrade ostar.

Viktiga punkter att komma ihåg

De viktigaste skillnaderna mellan mjölkproteinallergi och laktosintolerans

I båda fallen finns det två mycket viktiga saker att tänka på:

1. Personer som är allergiska mot proteiner i komjölk får inte ersätta komjölk med getmjölk utan läkares råd.
2. Vid laktosintolerans behöver du inte utesluta mjölk eller mejeriprodukter från din kost, oavsett om de är tillverkade av komjölk, getmjölk eller fårmjölk.

1 Bellioni-Businco B., Paganelli R., Lucenti P., Giampietro P.G., Perborn H., Businco L., 1999. Allergenicitet hos getmjölk hos barn med komjölksallergi. J Allergy Clin Immunol., 103(6):1191-1194.