Sex vanliga föreställningar om getmjölk

Vanlig missuppfattning nr 1: getost innehåller mycket fett

FEL.

Skummjölk från get har ett lågt fettinnehåll, precis som komjölk.

Exempel: Ett glas skummjölk från get på 150 ml innehåller cirka 2,5 g fett. Det motsvarar en relativt liten del av det dagliga intaget, som för en frisk vuxen är 70 g per dag [1].

Vanlig missuppfattning nr 2: Getost är en proteinrik matvara

SANT

Getost, oavsett om den är fullfet, halvfet eller skummad, innehåller mycket högkvalitativa proteiner.

Utöver den kvantitativa aspekten innehåller getmjölk proteiner som kan tillhandahålla alla essentiella aminosyror. Dessa är byggstenarna i proteiner som kroppen inte kan syntetisera själv och som därför måste intas via kosten. De aminosyror som vi får via kosten används för att förnya proteinerna i kroppen som utgör våra muskler, ben och organ.

Dessutom är mjölkproteiner i allmänhet mycket lättsmälta. Vår kropp kan utnyttja nästan alla av dem. Faktum är att vi smälter och tar upp 95 % av de mjölkproteiner vi konsumerar.

Vanlig missuppfattning nr 3: getost är rik på vitaminer och mineraler

SANT och FALSKT

Det beror helt på vilken typ av mejeriprodukt det gäller och vilket näringsämne som är aktuellt.

Generellt sett innehåller getmjölk, oavsett om den är fullfet eller halvfet, höga halter av magnesium, kalium, natrium och vitamin B3 jämfört med komjölk.

Dessutom är getmjölk en ”källa till kalcium och fosfor” och bidrar därför till att upprätthålla en normal benstruktur. Ett glas getmjölk på 150 ml tillför därför 20 % av det rekommenderade dagliga intaget av kalcium och nästan 25 % av fosforbehovet.

Under osttillverkningen är det framför allt mognadsfasen som gör att andra vitaminer utvecklas. Getoststaven är därför ”rik på vitamin B2 och B9”.

Bra att veta

En vuxen människas kropp innehåller cirka 1,2–1,4 kg kalcium, varav 99 % finns i ben och tänder. Mjölk och mejeriprodukter är en idealisk kalciumkälla, både vad gäller den mängd kalcium de tillför och hur väl kroppen kan ta upp det.

Mjölk innehåller även fosfor som, tillsammans med kalcium och magnesium, utgör mineralmassan i skelettets ben.

Det kalcium och den fosfor som mjölk och mejeriprodukter tillför främjar benhälsan och bidrar till att effektivt upprätthålla den.

B-vitaminer, särskilt vitamin B2, B3 och B9, bidrar till att minska trötthet.

Vanlig missuppfattning nr 4: getmjölk innehåller mycket lite laktos

SANT

Getmjölk, oavsett om den är fullfet eller skummad, innehåller i genomsnitt 4,2 g2 laktos per 100 ml. Detta är något mindre än komjölk, som innehåller 4,7 g2 laktos per 100 ml.

Med detta laktosinnehåll kan ett glas getmjölk på 150 ml3 (som innehåller 6 g laktos) utan problem tolereras av personer som har diagnostiserats med laktosintolerans. En studie som genomfördes på personer med laktasbrist (det enzym som bryter ner laktos) visade faktiskt att man kunde tolerera att konsumera upp till 7 g laktos vid ett och samma tillfälle utan att uppleva några ytterligare matsmältningsbesvär, jämfört med att dricka ”laktosfri” mjölk⁴.

För mer information, läs vår artikel om laktosintolerans här.

Vanlig missuppfattning nr 5: getmjölk är mindre allergiframkallande än komjölk

SANT och FALSKT

• Å ena sidan innehåller getmjölk proteiner som kan orsaka allergier, precis som komjölk. För övrigt är de viktigaste proteinerna som orsakar allergi mot komjölksprotein (CMPA) mycket liknande de som finns i getmjölk. Följaktligen är över 90 % av barnen med CMPA även allergiska mot proteinerna i getmjölk5. Detta kallas korsreaktivitet.
• Å andra sidan drabbar dock allergier mot getmjölksproteiner färre personer än CMPA. Detta beror på att proportionerna av vissa av de viktigaste proteinerna som orsakar den allergiska reaktionen skiljer sig åt mellan komjölk och getmjölk. En vetenskaplig studie har därför visat att det krävs en större mängd getmjölk för att utlösa en reaktion hos patienter med komjölksallergi5.

Obs: CMPA är den vanligaste orsaken till livsmedelsallergier hos spädbarn, även om den endast drabbar 2 till 3 % av småbarn i åldern 3 till 6 år.

Sammanfattningsvis kan proteinerna i getmjölk utlösa allergier, men med mycket lägre frekvens än CMPA.

I alla fall får personer som är allergiska mot komjölksproteiner inte ersätta komjölk med getmjölk utan läkares råd.

Vanlig missuppfattning nr 6: getmjölk är lättare att smälta än komjölk

SANT och FALSKT

Många konsumenter, men även många vårdpersonal, framställer getmjölk som lättare att smälta, och denna uppfattning stöds av flera vetenskapliga förklaringar. Flera vetenskapliga förklaringar stöder uppfattningen att getmjölk är lättare att smälta än komjölk:

• Mindre laktos
• Andelen vanliga proteiner i mjölken skiljer sig åt mellan komjölk och getmjölk
• Mjölkfettkulorna i getmjölk är mindre än i komjölk och består av kort- och medellånga fettsyror, medan komjölk består av långkedjiga fettsyror.

När det gäller getmjölk finns det fortfarande hemligheter och potentiella fördelar som väntar på att upptäckas.

[1] Referensvärden för fett enligt EU-förordning nr 1169/2011 – INCO.

[2] CIQUAL-tabell, 2017.

[3] Rekommenderad portion inom ramen för det nationella programmet för kost och hälsa (PNNS). PNNS, som lanserades i Frankrike 2001, är en folkhälsoplan som syftar till att förbättra befolkningens hälsotillstånd genom att påverka en av dess viktigaste bestämningsfaktorer, nämligen kosten: http://www.mangerbouger.fr/Les-recommandations/Aller-vers/Les-produits-laitiers

[4] Vesa TH, Seppo LM, Marteau PR, Sahi T, Korpela R. Irritabelt tarmsyndroms roll vid subjektiv laktosintolerans. Am J Clin Nutr 1998;67:710-5.

[5] Bellioni-Businco B., Paganelli R., Lucenti P., Giampietro P.G., Perborn H., Businco L., 1999. Allergenicitet hos getmjölk hos barn med komjölksallergi. J Allergy Clin Immunol., 103(6):1191-1194.

[6] Osborne N.J., Koplin J.J., Martin P.E., Gurrin L.C., Lowe A.J., Matheson M.C., Ponsonby A.L., Wake M., Tang M.L., Dharmage S.C., Allen K.J., 2011. Förekomst av provutlösningsbekräftad IgE-medierad livsmedelsallergi hos spädbarn med hjälp av befolkningsbaserad provtagning och förutbestämda provutlösningskriterier. J. Allergy Clin. Immunol., 127(3):668–676. Schoemaker A.A., Sprikkelman A.B., Grimshaw K.E., Roberts G., Grabenhenrich L., Rosenfeld L., Siegert S., Dubakiene R., Rudzeviciene O., Reche M., Fiandor A., Papadopoulos N.G., Malamitsi-Puchner A., Fiocchi A., Dahdah L., Sigurdardottir S.T., Clausen M., Stanczyk-Przyluska A., Zeman K., Mills E.N., McBride D., Keil T., Beyer K., 2015. Förekomst och naturligt förlopp av provsatsningsbekräftad komjölksallergi hos europeiska barn – EuroPrevall-födselkohorten. Allergy, 70(8):963–972.